FatToFitNow

Kaffe, Kesella

1 viktväktar soppa

Kesella med hallon eller en burk tonfisk med en halv avokado

 

Ni förstår varför jag är hungrig va? GALET. 

På fredag så gäller det.. Dock har jag vart så jäkla stressad över de här så i måndags låg vågen på 74,2 kg.. Så har bara stenfokuserat nu så idag låg vågen på 72,5kg.. har typ noll energi kvar.. men kommer antagligen klara att ta mig under 72 innan fredag morgon.. Men det ända jag kan tänka på nu är MAT och GODIS! Allt jag ska käka efter klockan 10 på fredag.. asså jag dööööör!Men man gör vad man måste, lite så känns det nu! Men efter fredag är det över, då kan jag käka och börja träna ordentligt och antagligen gå upp men gå ner de sunt nästa gång! längtar!

 

Det stod vågen på imorse.. Trodde faktiskt att jag skulle va uppe på snarare 73-74 efter mitt festande och ingen träning. Men nu är det 11 dagar kvar tills jag ska till läkaren och nu är jag igång med träning efter en tids förkylning( 3 veckor).. Satan va bra det kändes på gymmet idag !

Angående killen jag dejtade.. Vi är nu officiellt kompisar! Mest på mitt initiativ.. Känns grymt bra, tror vi kan ha riktigt kul som bara kompisar då vi båda är lite knäppa och galna och ingen ville väl inte binda sig.. dock vet jag fortfarande inte hur jag kommer reagera när jag ser honom med någon annan.. Men det återstår och se ! Just nu är jag stark! Kan äntligen fokusera på mig igen! Leva, må bra- utan massa problem.. Iallafall en stund ;) haha.

Var ute i fredags och lördags. Älskar det. Älskar min nya kropp. Vill kunna njuta av och flirta nu när jag faktiskt börjar trivas i den! Ja nä, känns bra ! :D Ska eventuellt träffa Tobias för lite sushi(min nya kärlek) lite senare :)

Nu hoppas jag bara att jag kommer kunna hålla diet och träning i 11 dagar tills jag träffar läkaren och att det går bra där så känns det som allt är i sin ordning igen :D

Idag var första jobbdagen. Stressigt var ordet.

Imorgon jobbar jag 11-22 och 9-18 på fredag sen är jag ledig till på onsdag.. skönt!
Fortfarande inte helt bra! Så ska vila till på söndag eller måndag och sen ska jag sätta igång med träningen igen.

Gick bra med maten på jobbet men sen åt jag 120g pepparkaka och 3st gifflar när jag kom hem, inte riktigt okej kände jag. Tappade kontrollen. Är livrädd att jag ska gå upp massa men väger säker 73kg nu:(

Aja bara och sköta sig nu !

 

Känner mig sjukt nere efter allt. Känns som att de kommer bli några jättejobbiga dagar/veckor nu fram till att jag ska till läkaren.. Jag som verkligen såg fram emot de, kan inte riktigt njuta av de nu.

 

Blir att sova tidigt idag för jobb 7-16 imon..

 

Känns lite jobbigt att börja jobba imon för det är på jobbet alla frästelser och gratis bakelser och grejer finns och blir alltid att jag hetsäter :( aja, hoppas jag klarar det !

 

Idag kom kallelsen hem med posten.. mamma kom såklart med posten och ja.. Sahlgrenska är ju så otroligt diskreta av sig så tidigare har de bara stått sahlgrenska på dom men nu stod det till o med "plastikkirurgiska mottagningen " som avsändare.. Jag tycker inte det är okej?! Blir vansinnig.

 

Hur som helst. innan jag slog igen dörren i ansiktet på min mamma hann hon bara säga

" Men ...., du ska väl inte göra en plastikoperation?"

Jag kunde typ höra besvikelsen och att hon typ dömde mig eller snarare tyckte jag va löjlig typ. Slår vad om att hon ringde pappa när hon såg de eller mormor nu. Jag vet inte riktigt, jag var inte redo för det här. Jag vill inte prata om det med henne, än. Det sjuka är att en liiiten del av mig ville att jag inte skulle få operationen så jag skulle slippa prata med henne om det.. Men nu känns det som jag måste. Hon och pappa kommer typ bara prata om de och egga varandra och bli jättearga.. 

Jag är en vuxen människa men känns verkligen inte så, jag måste verkligen flytta härifrån för orkar inte känna mig som en 17åring som inte får bestämma över sig själv.

 

 

Det låg morgonvikten på imorse.. Måste blir frisk så jag kan börja röra på mig! Har tänkt på de här med läkaren.. Har man tränat eller ägglossning/mens så kan man ju svullna typ 2 kg. Tänk om det händer den dagen jag ska dit? Hade vart så jäkla typiskt :(

 

 

Men nu blir det frukost!

 

 

Många har undrat vad jag ska göra hos läkaren och va för operation jag ska göra.. Jag har inte berättat för mina föräldrar än att jag ska göra en operation än. Jag kan inte, jag är inte redo. Många av mina vänner vet, dock kanske inte hela sanningen om de- men de vet om det. Självklart ska mina föräldrar få veta- men först om jag får operationen beviljad- vilket jag inte vet än..

Den 31 aug ska jag på återbesök hos läkaren. Där han ska bedöma om jag är en kandidat för operationen eller inte. Om jag är det så ska han och andra läkare ha ett möte om jag ska få den eller inte. De kan ta upp till en månad. Bestämmer de att jag får operationen så är det vårdgarantin på 3mån som gäller..

Så just nu är det många steg kvar.. Vill därför inte säga något till mina föräldrar ifall jag faktiskt inte skulle få den, vill inte oroa dom.. eller nått. Dock känns det ganska hemskt och säga till dom att jag ska operera mig inom 3mån om jag faktiskt får den.. Men ändå. jag vet inte.

Operationen är något som är sjukt viktigt för mig och något jag tänkt på sedan jag kan minnas. Typ sedan 12års åldern. Har alltid vart att efter jag gjort det så kan jag börja leva, njuta av livet, börja vara jag. Sedan jag va 18 och först gick till läkaren om detta (jepp, har tagit sin tid) så har det vart prio i mitt liv, det ända jag tänkt på. Därför är det så skönt att jag äntligen hittat viljan o gå ner i vikt- vilket mycket hängde på- eller ja, allt.

Anledningen för att jag inte kan berätta för människor är för att mycket av operationen är av kosmetiska skäl och jag blir redan dömd för min utsida som det är så vill inte spä på detta för de vet inte hela historien bakom- och även om de gör de så bildar de flesta en uppfattning av vad de vill höra och inte om vad jag faktiskt säger.

Men då detta är en sjukt stor del av mitt liv så kommer jag dela med mig av de här, för jag måste lufta de någonstans. Och jag lovar att berätta för er hur det går och om jag får den så kommer jag säkert berätta vad det är för operation det gäller :)

 

Kram

Känns sådär roligt och börja jobbet på onsdag.. känns inte som jag åstakommit vad jag velat under min semester.. men jag har iallfall nått mitt viktmål vilket egentligen var de jag ville under semestern men hade kunnat gå så mycket bättre om jag hade kunnat träna.

 

Men det är väl bara och bita ihop antar jag:) skönt och komma tillbaka till rutiner !

Det är då det gäller.. Då ska jag till läkaren. Ringde för en halvtimme sen och fick första bästa tiden. Känner mig nervös och lite smått stressad.. Nu är jag vid och under 72kg men jag är rädd att jag inte kommer kunna hålla vikten eller som förra gången då jag åt upp mig 2kg samma vecka jag skulle dit för att jag var jättestressad.

Förhoppningsvis kan jag gå ner nått kilo till så jag har lite marginal.

 

Älskar den sidan! Brukar sitta och kolla igenom lite bilder varje gång jag laddar inför ett gympass och känner att jag behöver lite boost för att jag känner att jag egentligen hellre skulle legat på soffan! Riktig bra pepp!

 

Jag har alltid hatat att träna, har hatat att svettas- det var det värsta. Men det var så jobbigt, allt var så himla jobbigt..

Men jag kan känna såhär, det har inte vart roligt och träna, det är fortfarande inte speciellt roligt.. Det ända som är roligt just då är om man presterar bättre än sist. Eller när man ser på vågen eller i spegeln att kroppen svarar på den tid man faktiskt lagt ner på sin träning..

Jag tränar för att min kropp ska må bra, för jag vill bli stark, jag vill ha muskler- som syns.. dvs bli av med lite fett med haha :)  Så ibland när folk på jobbet säger att de vill gå ner i vikt och frågar mig (eftersom jag faktiskt är en av dom få som lyckats hålla min vikt och fortsatt ner i mer än 6mån) och jag säger, ät rätt och framförallt börja träna så säger de "ja jo, men det är ju så jobbigt". Yes det tycker vi alla, det SKA vara jobbigt ! :)

Men kan känna såhär, jag är 21 och har i princip aldrig tränat en dag i mitt liv tidigare utan började först nu i jan detta året.. Det har förändrat mitt liv. Jag orkar så mycket mer, jag vill göra så mycket mer, jag vill prestera! Inte bara gällande träningen, utan livet! Visst har man deppiga dagar, men allmänt är man en sjukt mycket gladare person!

Så ni som vill gå ner i vikt, börja träna! Behöver inte vara mycket i början men rör på er så kommer kosten komma- för man kommer inte vilja sabba de timmar man lagt ner på sin träning genom att käka godis eller onyttigt..

Det kommer vara tufft- men det kommer bli lättare men framförallt så kommer det vara värt det :)

 

Nu blir det fortsatt soff och sänghäng för mig då jag fortfarande inte mår bra - vilket tär nått så fruktansvärt då jag inte får eller kan röra på mig så mycket som jag vill.. Men det är så det får va ett tag antar jag !:)

 

 

 

 

Efter en natt som kändes som en evighet är jag äntligen tillbaka i sängen !

Var hos T igårkväll när jag helt plötsligt fick så ont i örat att jag trodde jag skulle dö. Han hade inga värktabletter hemma så slutade med att jag stod ut i 3-4h och satt och grät av smärta. Sjukaste jag vart med om.. Mamma fick komma in kl 4 på natten och hämta mig och ge mig värktabletter och sedan kunde vi ta mig till närakuten på morgonen.. Var tydligen "bara" vätska innanför trummhinnan med god damn va ont det gjorde.. Nu ligger jag här i sängen och väntar på bättre tider..

 

 

 

 

 

Eller blir man utstirrad på gymmet tror ni ? haha

Efter att jag vart sjuk och mått dåligt och haft lågt kcal intag och vissa dagar kunde jag knappt äta så låg på max 800kcal.. så idag åkte jag dit..

Jag åt en halv burk kesella med blåbär till frukost och sedan till lunch slank det ner K-special med mjölk och 6st gifflar.. Känns inte alls okej just nu .. Ska käka hemmagjord hamburgare med min darling ikväll så kommer väl landa på runt en 1500 kcal vilket egentligen inte är så farligt!.. Men lär ju se ett enormt + på vågen imorgon! jaja:) 

 

 

 

Har börjat tänka på hur jag ska nå mina mål och delmål och hur jag ska ändra kost och träning när jag når dom.. Måste ju sakta men säkert gå upp i kcal intag så att jag faktiskt kan behålla vikten och inte lägga på mig allt igen..

 

Delmål 1:Gå ner under 81,2 kg
Delmål 2 : Gå ner under 80kg
Delmål 3 : Gå ner under 77kg
Delmål 4: Gå ner under 75kg
Delmål 5: Gå ner till 72 kg - operationsvikt
Delmål 6: Gå ner till 70 kg
(Delmål 7: Gå ner till 65kg)
Långsiktigt mål: 59kg och vältränad

Har redan nått 4:a av mina delmål men de har inte vart spec "stora" utan de största delmålet har faktiskt vart att komma under 72kg- det är då jag enligt BMI anses som Normalviktig! Vilket är den vikten jag stävat efter och det som gett mig motivation och ens börja träna från första början.. Och nu är jag inte långt ifrån, Lycka!

 

Men jag tror att efter jag nått ca 71kg så ska jag höja kcal intaget till kanske 1300-1500kcal/dag. Lägga in potatis/ris/pasta nått mål om dagen. De dagar jag tränar så ska jag få äta upp halva träningskalorierna så kan ligga med + 300 ungefär :)

Efter det ska jag se hur kroppen reagerar, går jag upp lite så får jag sluta med träningskalorierna och sen succesivt försöka igen. Allt kommer antagligen gå lite långsammare men jag vill fortarande ner till iallafall 69kg

Att pendla mellan 69-71kg där ett tag skulle va bra, träna och bygga muskler och tajta till mig så kroppen vänjer sig vid den nya vikten då det gått relativt fort nu det senaste och börjar känna mig lite slapp..

 

Sen vill jag långsamt gå ner till 65kg och ha muskler.. Långsiktigt med 59kg känns väldigt långt men ultimata målvikten hade vart 63kg :)

 

 

 

 

Vaknade idag- sent som vanligt numera.. :( känns som jag är svullen i halsen och känner mig småsjuk. Vilket jag säkert är, såklart!

Asså om jag kommer va sjuk nu så kommer jag vart sjuk 2/3 av min semester, jävligt roligt.. Jag som ville träna som en galning, men icke ! Jag ligger bara på soffan och mår kasst, orkar ingenting, är grinig på livet osv.

Känns inte som att jag direkt kan träna? eller kan jag ut o då? så jag blir svettig? eller är det "myspromenad" som gäller? Vikter?

Gaah! Blir så rastlös! :S
Dessutom är det så jobbigt och va sjuk för eftersom jag oftast hamnar på soffan och dör så tycker inte jag att jag rör mig tillräckligt så jag kan äta som jag ska.. utan allt jag stoppar i mig är ångest då jag inte tycker att jag förbrukar de :( skit också!

 

Vaknade efter en natt utan någon sömn i princip. Vågen var dock snäll mot mig. Men var meningen att jag skulle tränat men då jag i princip inte sovit så får det bli en promenad ikväll med lite magträning här hemma!

Sedan blev de kycklingsallad i stan med en vän och lite shopping! Har ju problem varje gång jag ska ta på mig nått, antingen är det för stort, jättestort eller för litet.. Har inga byxor längre så idag köpte jag mig ett par svarta för 199:- på Gina. Strl 30. Lite trist att jag inte kunde gå ner mer i strl, de jag har hemma är 31 och sitter jättelöst.. Men men:) Iofs så töjer de sig väl så funderar på och testa ett par 29or om jag får på mig dom så kanske de är bättre ifall de töjer sig.. Blev en mjuk "mormor" kavaj från Zara och en klocka som jag bara äääälskar <3

Klockan är från Gina tricot och kavajen från Zara!

Dock märker jag vad man måste kämpa jämt. Kämpade emot att ta en efterrätt när vi åt.. kämpade emot och ta en glass senare, att inte köpa med Mcdonalds hem, att köpa frukt utan och plocka ner något onyttigt i korgen.. Blev dock 85g mörk choklad 430kcal á 100g vilket var väldigt litet jämfört med marabou premium på 600kcal.

Hur som.. jäkla massa man vill ha som man bara måste stå emot- hela tiden.. tröttsamt :(


Dock lite osäker på kavajen/koftan? va tycker ni?